The primary focus of this Master thesis is to study how industrial house building can be implemented during production of rental flats under the terms of public procurement. In order to determine a suitable working process as well as presenting a possible architectonic result of the process, a case study is carried through.A housing projekt is designed on a site i Malmö, where the commisioner is MKB Fastighets AB and the contractor is NCC Komponent with the industrial building system NCC Komplett. The focus of the design is to accomplish high quality apartments to a resonable price, as well as solving the overall scheme for the site.The housing projekt, Kv. Flaggskepparen, built on the consept of a single house model, used to handle the entire site, shows that the building system is well suited to accomodate the commisioners demands.In order to reach the best possible architectonic result with the building system, cooperation initiatded in an early stage of the process is neccesary.A model is proposed to handle the situation under the terms of public procurement. The model suggest that the geometrical design is mainly carried out after inquiry and that architectonic qualities should mainly be defined in a non geometrial way for inquiry..

Att tillägna sig sin bostad är en viktig aspekt för att kunna känna sig hemma i sin egen bostad. Arkitekten Ola Nylander presenterar i sin forskning sju egenskapsfält (material och detaljer, axialitet, omslutenhet/öppenhet, rörelse, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation) som kan fungera som måttstockar för hur väl en lägenhet går att ta till sig. Uppsatsen utgår från de sju egenskapsfälten och undersöker, genom dem, hur de boende upplever trivseln i sin bostad. Alla bostäderna i undersökningen är placerade i ett passivhus på fastigheten Flaggskepparen 5 i Västra Hamnen Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka egenskapsfält som är viktiga för hur de boende upplever trivseln i ett nyproducerat passivt flerbostadshus. 9 stycken kvalitativa intervjuer har därför genomförts med de boende i fastigheten. Dessa intervjuer har varit mellan 20 och 60 minuter långa och genomförts på plats i respondenternas lägenheter (alla utom en).

De senaste åren har drivkraften för forskning inom trådlösa sensornätverk ökat markant. Detta är framförallt på grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahåller. Vi har efter förfrågan av Ivan Kruzela tagit på oss uppgiften att skapa en laboration som är tänkt att ingå i den andra årskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation på Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola. Laborationen handlar om routing och är den tredje i raden av laborationer med trådlösa sensorer. Protokollet som används heter XMesh och är tillverkat av Crossbow Technology. Ambitionen är att laborationen ska leda till förståelse för hur routing uppstår i trådlösa sensornätverk, med avseende på parametrar och andra faktorer som påverkar nodernas val av rutt. Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt. För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande. Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..